Det gode med det gode

tar av erfarenhet ett tåg i förväg men det verkar än så länge gå hem till Malmö på utsatt tid.
och tåget i eftermiddags var endast forsinket med fire minutter.
kanske har dsb first skänkt mig god karma efter dagens kverulanttext. karmagraden mäts när tågvärden kommer och märker att jag ikke har nogen billet. men jojoapparaten funka faktisk ikke.

Utan riktning och mål

man tror att iPhonekartan räcker. men så står man här och har glömt alla busslinjer och drömmer om att vara den svenska turisten med ett stort utvikt pappersköpenhamn i sin hand. Måste gå till fots. Medan fugten og kulden tränger in under min jacka.

Vinter i köben

Tar en kaffe på Lagkagehuset och summerar dagen. Har träffat integrationsvilliga danskar i Tygelsjö. Sen tog jag och fotografen Åsa Wallin tåget till Kpp och den svenske läkarstudenten Markus. På Rigets Panum Institutt, hade varit där förut, i höstas, och tittat på hundra år gamla lik i antagligen lika gammal vätska. Ngt liknande finns ikke i Sverige.

Det här med att träffa en svensk kbh-student. Ibland undrar jag om hela integrationsprojektet är en bearbetning av min egen danska studietid. Då jag lät mig skrämmas av den danska sarkasmen och de arga sistaårsstudenterna och den spännande utbildningen jag aldrig fullföljde. Den här studenten var en sån integrerad en som jag aldrig blev. Nu försöker jag göra om och göra rätt. Han säger att det bara gäller att vara social och förstå det danska sättet att vara vänlig. Dvs sarkastisk. Måste bli råare.

Det är vinter i Köben och danskarna pulsar över Sortedam sø. som på bilden. På tal om dagens text i sydsvenskan gör vädret inte livet lättare för öresundsresenärerna. Men nu är jag här och innan jag vet om tåget ska ta mig hem igen väntar jag på vårens första och sista dans på Ideal bar. Jag och dansande danskar har köpt för lite öl under hösten och pga Vegas trängda situation måste torsdagsdansen finna ett nytt hem på Vesterbro.

Förutom lindy hoppas jag ta ett eller annat balboasteg som jag lärde mig i weekenden. Känner två danska balboadansörer, hoppas på dem. Och nu messade Caroline, hon kommer också. Meget fint.

Ps är nöjd med mitt danska framsteg. När jag sa “häll ut hälften av kaffet så blir det en latte macchiato” förstod inte expediten. Däremot när jag sa det på dansk förstod hon. Är ett geniii.

Spår med snår

Julia Svensson försöker integrera sitt Malmöliv i Köpenhamn. I seriens andra artikel har hon köpt en dyr biljett, fryser, och väntar på ett tåg som aldrig kommer.

Läs del två av artikelserien Integrationsprojektet i dagens Sydsvenskan.

Istedgade

Rapport från en lejlighed på vesterbro. Idag har vi gått istedgade upp och ned. Vi har spiset alla våra mål mat på den. När jag luktar på min klänning är den integrerad och dansk och härlig. Röka inne och doften som sitter i.
Vi tog en taxa till nørrebro med danska fotografmän Anders och Peter. Staten hade sponsrat ölen vi drack där och kulturen vi konsumerade. Och nu hos Anders i en typisk lägo på vesterbro. Allt känns integrationsmässigt. I värsta snövädret bangade jag inget. Över all öl har vi diskuterat prostitution, sex droger och rock. Alla malmöbekymmer som bortblåsta. Nu är jag træt.

Ljuset i Citytunneln

När jag började med integrationsprojektet i höstas lät jag Köpenhamn få mycket tid. Jag upplät hela dagar till att gå omkring och upptäcka nya gator, kaféer och bakverk. Hungrade efter dansk avantgardelitteratur och danska dagstidningar. Surade över att Malmökompisar sällan orkade följa med. Gick fram och bjöd in mig själv på fester.

Nu heltidsjobbar jag igen och förstår varför varken vanliga Malmöbor eller vanliga köpenhamnare pallar att integrera sig på fritiden. Ölen smakar ju likadant här som där. Och jag har skrivit det förut: bara att cykla till stationen i Malmö känns övermäktigt när det blivit mörkt. Men jag tycker fortfarande Malmö känns trångt. Min spirit är bara lite trött.

Egentligen skulle jag åkt till Danmark fyra dagar nu. Men jag har avlyst det hele för att invänta lusten. Istället ska jag göra mitt bokslut i helgen. Och se hur mycket Köpenhamn egentligen kostat mig under hösten.

Om ändå Citytunneln fanns.

Danska ord och uttryck del 4

“Jeg har fået så hatten passer”

betyder

“Jag har fått alldeles tillräckligt att äta, jag är proppmätt”

Det fick jag lära mig idag av operasångaren och Öresundspendlaren Calle Rahmqvist.

La misérable

Ja, vi måste verkligen göra ngt åt kylan. Igår, efter en promenad från Hovedbanen till Politikens Boghal och nästan till Vega var jag så kall och miserabel att jag bara tog en taxi hem för inte ens dans hade besegrat kylans grepp om min kropp. Manodepressiv inte-gration, igen alltså.

Kanske är det varmare på ondskans bordel på Østerbro i nästa vecka.

Energiuppbådet

Ikväll är det dans.

Och det har hänt, det jag i höstas inte ens trodde kunde hända. Men som jag plötsligt börjat minnas från den annars så avlägsna tiden på Arkitektskolan i Köpenhamn. Att jag i teorin verkligen vill åka dit, gå av vid Hovedbanegården, köpa Anthon Berg-marsipan – men att min kropp protesterar mot vintern, det danska isande gråvädret, att jag inte riktigt har några ställen, särskilt många vänner, att jag måste försöka prata danska, vilket också gått helt i stå.

Bekvämligheten lägger sig som en exklusiv filt över januari och jag måste ta mig loss. När jag kan tillbringa en eftermiddag vid Möllevångstorget i Malmö, per automatik speeddejta folk jag känner, men inte kunna tala högt på grund av Malmöbyns stora skvallriga öron. Idag satt det en kille på Kaffebaren som lyssnade på oss och skrev i sin skrivbok. Mina hemligheter = snart i en bokhandel nära dig.

Ikväll är det dans. Förlåt för mitt tappade sting och negativism.

Å andra sidan, på andra sidan

är min integrationsprocess också en utlännings integrationsprocess. Även om jag är en mycket kortväga gäst så vill jag väldigt gärna skapa ett liv som sträcker sig till Köpenhamn fastän jag kan betraktas som en avlägsen förortsbo med billiga pengar.